Festlokaler, mötesplatser och aktiviteter
- allt om föreningshus i Finland

Föreningshusen och Finland

 

Föreningshusen är hus som byggts av ideella föreningar så att de ska ha en samlingslokal. Bl.a. arbetarföreningar, ungdoms-, lantmannagilles- och idrottsföreningar, skyddskårer samt hembygds- och marthaföreningar har byggt föreningshus. I dagens läge finns det 2 500 hus. En betydande del av husen har hunnit bli förstörda under årtiondenas lopp.

De första föreningshusen byggdes på 1880-talet, när både arbetarrörelsen och den finsknationella rörelsen upplevde ett uppsving. I föreningarna skaffade sig medlemmar av olika samhällsklasser bildning och tog förhållandevis jämlikt ansvar för den egna gruppens ärenden.

De frivilliga brandkårerna och nykterhetsföreningarna var de första som började bygga hus för sin verksamhet. Husbyggandet var som livligast för cirka hundra år sedan. Enbart arbetarföreningarna byggde i Finland t.o.m. 150 hus årligen i början av 1900-talet.

Föreningshusen är viktiga minnesmärken över uppkomsten av det finländska medborgarsamhället. De erbjuder en genuin vagga för berättelserna om Finlands utveckling till självständig stat. Det har till och med sagts att folkrörelserna har skapat den finska nationen.


Teater, politik och familjetillställningar

Många politiker har övat upp sig för sin uppgift i ett föreningshus och många professionella teatrar har uppstått från amatörteatrarna i föreningshusen. I föreningshusen har man dansat, spelat och sjungit, gymnastiserat och lekt, hållit ting och förhandlat, besökt basarer och fester.

Föreningshusen är levande lokala kulturcentra och hem för samhällelig verksamhet. Ofta är föreningshuset den enda samlingsplatsen i hela byn. Dessutom är de populära när man ordnar bröllop och andra familjetillställningar. På föreningshusens hemsidor kan man söka ett lämpligt ställe för sina fester.

 

Från lokalt byggande till Alvar Aalto

Största delen av föreningshusen byggdes enligt traditionerna bland folket. Husen går i den stil som var förhärskande vid byggtidpunkten: nyrenässans, nationalromantik och funktionalism.

Särskilt när man byggde städernas föreningshus strävade man till och med ibland efter en palatsliknande praktfullhet. Bland arkitekterna finns Finlands mest namnkunniga arkitekter, såsom Theodor Höijer, Eliel Saarinen och Alvar Aalto. Ungefär en fjärdedel av föreningshusen i Finland är klassificerade som kulturhistoriskt värdefulla byggnader.


På talko förbättras huset och andan

Största delen av husen har byggts på talko. Man renoverar dem också på talkon. Varje år ges ur statens kassa bidrag för renovering av föreningshus, men talkoarbetet har fortfarande stor betydelse. Talkona förbättrar husens skick, men de förbättrar också föreningshusandan. När huset renoveras tillsammans blir det en viktig plats för alla.

Nuförtiden bygger ideella föreningar ytterst sällan helt nya byggnader för sin verksamhet. Byföreningarna får ibland gamla folkskolor till sin disposition, och på så sätt uppkommer nya föreningshus.

(Källa: www.byggnadsarv.fi)

 

 

 

"Föreningshusen är levande lokala kulturcentra och hem för samhällelig verksamhet"

 

Med gemensamma krafter - föreningshusen i Finland (bok)

 

Verksamhetsområde